Debatt. .

2017-08-08 08:12
Fyra av fem tidningar är borgerliga och det avspeglas i hur ledarskribenterna stöttat liberalernas partiledare Jan Björklund.  Bild: Erik Simander/TT
Fyra av fem tidningar är borgerliga och det avspeglas i hur ledarskribenterna stöttat liberalernas partiledare Jan Björklund.

Hur demokratisk är vår demokrati?

I Sverige råder demokrati. En människa, en röst. Det låter bra, men det är en sanning med modifikation. En medborgare kan visserligen lägga sin röst på något av partierna efter sin övertygelse. Men frågan är hur denna övertygelse formats.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8



De olika partiernas politik avspeglar deras syn på samhället och dess uppgifter. Alla kan vara överens om att det är samhällets uppgift att ansvara för och bekosta sådant som försvar, vägar, kommunikationer och skola osv.

Utöver det kommer frågan om det skyddsnät som de svaga i samhället behöver. Och här skiljer sig de olika partiernas politik åt. Några partier värnar mer än andra om ett jämlikt samhälle med ett omfattande skyddsnät av sjukförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, socialförsäkring och stöd till elever med lågutbildade föräldrar osv. Andra partier värnar mer om låga skatter och valfrihet för dem som inte behöver samhällets skyddsnät. Man kan skönja en skiljelinje mellan dessa olika partiers lojaliteter. Grovt räknat går den genom klyftan mellan fattiga och rika. 


Hur har den som röstar efter sin övertygelse fått sin övertygelse? De flesta som röstar lär bilda sig en uppfattning om vilka partier som är bäst genom det som man läser i tidningarna och ser på teve. Men bland dem som äger och bestämmer över vad som ska skrivas i tidningarna råder olika uppfattningar. De borgerliga tidningarna stöder partier som mer värnar om låga skatter och valfrihet. Vänstertidningarna stöder partier som mera ser till behovet av ett skyddsnät för dem som behöver ett skyddsnät. 
Att väljarna påverkas av tidningar från både höger och vänster borde ju vara i sin ordning.

 

"En människa, en röst. Det låter bra, men det är en sanning med modifikation."

 

Detta under förutsättning att de båda sidornas tidningar var jämstarka. Eller om den information de gav var opartisk och objektiv. Men så är det inte. Fyra av fem tidningar är borgerliga. Den information de ger läsarna inför valen är i hög grad partisk. De stöder konsekvent allianspartiernas politik såväl på ledarsidorna som på nyhetssidorna och debattsidorna. Några exempel:  

Ledarskribenterna i de borgerliga tidningarna har okritiskt stött Björklunds alla reformer för skolan. Reformer som nu lett till att eleverna lär sig sämre och mår sämre. Inför tidigare val lyckades man också tysta ner den allvarliga kritik mot Björklund och hans parti som framfördes i ett par radio och teveprogram.  

I teveprogrammet Dokument inifrån avslöjades att folkpartiet skulle följa en 80/20 taktik efter mönster från det danska Venstrepartiet. Man skulle lägga ideologin åt sidan och stryka de stora väljargrupperna medhårs. Samtidigt skulle man ställa hårda krav på de små och röstsvaga grupperna. Detta resulterade senare i alliansens politik med sänkt skatt för de breda väljargrupperna genom jobbskatteavdragen och försämrade villkor för de sjuka och de arbetslösa genom sänkta bidrag. I stället för att utlösa ett ramaskri i pressen omnämndes denna information på sin höjd i små notiser.

I radioprogrammet Kris i skolan avslöjades hur Björklund använde grova överdrifter och direkta lögner för att svartmåla den tidigare skolan. Detta för att själv kunna framställa sig som räddaren i nöden. De stora rubriker i pressen som detta borde ha föranlett uteblev. Dagen efter programmet förkunnade tvärtom Svenska Dagbladets chefredaktör Linder i en stor rubrik att Björklund var värd all heder.

Om det till stor del är Hjörnes, Schibstedts och Bonniers politiska övertygelser som väljarna bär med sig in i vallokalen, hur demokratisk är vår demokrati då?