Debatt. .

2017-10-05 04:00
”Upplevelser av krig och förtryck, osäkerhet om framtiden och oro för anhöriga leder till ohälsa. Desto viktigare är det med rätt till full hälso- och sjukvård”, skriver debattörerna. Foto: Maja Suslin/TT
”Upplevelser av krig och förtryck, osäkerhet om framtiden och oro för anhöriga leder till ohälsa. Desto viktigare är det med rätt till full hälso- och sjukvård”, skriver debattörerna.

Ge asylsökande och papperslösa samma rätt till vård som alla andra

Vi i Vänsterpartiet i Västra Götaland föreslår att asylsökande och papperslösa vuxna ges rätt till samma vård som alla andra i Sverige. Rätten till bästa möjliga hälsa är en mänsklig rättighet där det inte skall göras skillnad mellan människor. Men så ser det inte ut i dag. Vi har därför skrivit en motion till regionfullmäktige.

VI VILL VETA VAD DU TYCKER!

Skicka din insändare eller debattartikel, upp till 4000 tecken, till
goteborg@etc.se


Hälso- och sjukvårdslagen grundar sig på att alla människor har rätt till vård efter behov, oavsett bakgrund. Trots att det ska gälla alla människor har rätten till sjukvård för asylsökande och papperslösa reglerats i särskild lag. En lag som begränsar deras rättigheter. Den vård som ges till asylsökande och papperslösa vuxna är akut vård och det som benämns ”vård som inte kan anstå”. Det uttryck som valts, ”vård som inte kan anstå”, är inte medicinskt definierat och när vårdens personal tvingas använda begreppet i mötet med en vårdsökande hamnar de i etiskt dilemma.

Rapporten ”Asylsökandes vårdkonsumtion i Västra Götaland 2011–2016” visar att de asylsökande stod för drygt en procent av den totala hälso- och sjukvårdskonsumtionen. De får mindre vård än övriga befolkningen. Upplevelser av krig och förtryck, osäkerhet om framtiden och oro för anhöriga leder till ohälsa. Desto viktigare är det med rätt till full hälso- och sjukvård. Trots att barn har full rätt till sjukvård så har Bris i rapporten ”Barn som flytt – Sverige brister i åtagande” konstaterat att den psykiska ohälsan bland barn som flytt till Sverige är utbredd och att de inte får vare sig den vård eller det sociala stöd de behöver. Bland ensamkommande barn i åldrarna 9–18 år, som primärvården i Uppsala kartlagt, har 80 procent posttraumatiska stressyndrom enligt Bris. Särskilt primärvården och elevhälsan behöver förstärkas och få kunskap om ensamkommande barns sjuklighet.

När samhällets attityd till flyktingar och papperslösa hårdnar finns det en risk att det påverkar tolkningen av vård som inte kan anstå i snävare riktning. Asylpolitiken ska ses som en helhet. Det finns i dag inget belägg för att polisen efterfrågar eller söker upp papperslösa som söker vård för att genomföra avvisningar. Så måste det självklart fortsätta att vara och det ska uttalas tydligt. Papperslösa känner inte alltid den tilliten och risken ökar för att de inte törs söka upp vården

Signalen i att Västra Götalandsregionen står för allas rätt till vård efter behov är viktig, Vi ser inte att ett humanitärt samhälle kan låta asylsökande och papperslösa riskera sin hälsa i ett godtyckligt system. Vårt förslag underlättar också vardagen för vårdpersonalen. De behöver inte längre göra olika gränsdragningar beroende på vem som söker vården, utan kan bemöta alla lika. Västerbotten och fem andra landsting har beslutat att papperslösa och asylsökande får vård på samma villkor som svenska medborgare. Vi anser att det är dags att Västra Götalandsregionen gör samma humanitära ställnings-tagande och sätter principen om alla människors lika värde och rätt till full hälso- och sjukvård främst.

Eva Olofsson (v), Regionråd

Carina Örgård (v), Ledamot i psykiatriberedningen

Jessica Wetterling (v), Ledamot i kommittén för mänskliga rättigheter