Debatt. .

2017-01-26 05:36
"Frågan är vilken sorts samhälle vi vill bo i? Ett där vi isolerar oss i fossildrivna livsfarliga maskiner, eller ett med nolltaxa som är mer inkluderande och socialt?", skriver debattören Marcus Andersson från Planka.nu. Bild: Fredrik Sandberg/TT
"Frågan är vilken sorts samhälle vi vill bo i? Ett där vi isolerar oss i fossildrivna livsfarliga maskiner, eller ett med nolltaxa som är mer inkluderande och socialt?", skriver debattören Marcus Andersson från Planka.nu.

Fel av MP om fri kollektivtrafik

Planka.nu debatterar utifrån ETC Göteborgs artikel om nolltaxa i kollektivtrafiken. Ordförande i Göteborgs miljö- och klimatnämnd Derya Tumayer (MP) menade där att i Avesta, där man infört nolltaxa, såg man förvisso en ökning av kollektivt åkande, men att den mest bestod av tidigare gångtrafikanter och cyklister i stället för bilister. Ett påstående som är helt fel enligt Planka.nu.

När Derya Tumayer (MP) säger ”att ökningen inte i första hand bestod av bilister utan av tidigare gångtrafikanter och cyklister”, är det en ren lögn. Utvärderingen av nolltaxeförsöket i Avesta gjordes av det oberoende konsultföretaget Ramböll, och där konstaterar de att 39 procent av de nya resenärerna var tidigare bilister. På andra plats kommer bussresenärer på 34 procent som börjat åka mer. Gång- och cykeltrafikanter uppgår bara till 22 procent av de nya resenärerna. 


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


Vi kan se att det finns en viss folkhälsoproblematik när gång- och cykeltrafikanter börjar använda kollektivtrafik i stället, men så länge det är fler bilister som börjar använda kollektivtrafik är folkhälsoeffekten starkt positiv, då kollektivtrafikanter går långa sträckor till fots jämfört med en bilist. Även om relationen mellan bilister samt gång- och cykeltrafikanter skulle vara lika stor gällande vilka som gör nya resor, skulle det fortfarande vara en vinst för folkhälsan med nolltaxa. Men nu är det alltså nästan dubbelt så många bilister som ställt bilen jämfört med cyklar och promenadskor som parkerats. Gällande vinster för klimatet så är varje utebliven bilresa en stor vinst för samhället, som är svår att underskatta, medan klimatkostnaden för en resa som skiftat från cykel till kollektivtrafik är försumbar. Vi behöver alla verktyg som finns till hands för att snabbt ställa om Sveriges transporter.

Dessutom är avgiftsfri kollektivtrafik inte bara ett verktyg för att minska koldioxidutsläppen, utan har många positiva sociala följdeffekter. I glesbygdskommuner som Avesta och Hallstahammar berättar kvinnor hur de inte längre behöver lägga tid på att skjutsa sina barn. I storstäder som Göteborg och Stockholm med enorma problem med rumslig segregation, är inte längre din plånbok en faktor för att kunna resa fritt och hälsa på vänner. I den belgiska staden Hasselt ledde nolltaxa till att antalet besök till människor inlagda på sjukhus steg enormt och i Göteborg vittnar pensionärer om hur mer socialt och levande deras liv blev efter att nolltaxa införts i lågtrafik. Frågan är vilken sorts samhälle vi vill bo i? Ett där vi isolerar oss i fossildrivna livsfarliga maskiner, eller ett med nolltaxa som är mer inkluderande och socialt?

Vi håller med Derya Tumayer om att det finns även andra politiska förändringar som behöver göras för att minska bilåkandet, till exempel trängselskatter. Men då ska de avgifterna gå till att finansiera en utbyggd kollektivtrafik direkt, så att det från första dagen med trängselskatter finns miljövänliga resandealternativ när trängselskatten införs. 

Miljöpartiet är ju ansvariga för att intäkterna från trängselskatten i Stockholm kommer att finansiera den klimatfarliga motorvägen Förbifart Stockholm. Samtidigt nedmonteras kollektivtrafiken i Stockholms län på grund av bristande resurser. Den sociala och klimatmässiga återvändsgränden som Förbifart Stockholm innebär hade kunnat stoppas, men Miljöpartiet valde att få igenom en Rut-reform i stället.

Marcus Andersson 
Planka.nu