Debatt. .

2017-12-04 04:00

Bevarandeplan för alla gamla hus i Göteborg

Vi hade inte kriget. Vi hade rivningsvågen som fortsätter i det tysta. Men när flera hundra göteborgare kommer till museet för att diskutera Röda Bryggan och Smedjegatan 5 står det klart att det behövs en bevarandeplan för alla hus med anor från 1700–1800-talet.

”Det finns ett tryck från marknaden på politiker och tjänstemän i Göteborgs stad att bevilja rivningslov och bygglov för att öka exploatering”, skrev Göteborgs stadsmuseum i inbjudan. ”Som när miljonprogrammet byggdes på 70-talet vänder vi oss nu mot brådskan och storskaligheten”, konstaterar professor Claes Caldenby när foajén knappt räcker till.


VI VILL VETA VAD DU TYCKER!

Skicka din insändare eller debattartikel, upp till 4000 tecken, till
goteborg@etc.se


För 40 år sen hade rivningsvågen svept med sig Olskroken, Landala, Masthugget, Annedal innan skopan hejdades efter att ha tuggat i sig två tredjedelar av Haga. Folk fick dusch och toalett inne men ett kulturarv försvann. Efter att arkitekter, antikvarier och bevarandeivrare skapat opinion kom Riksantikvarieämbetet med en påse pengar som gjorde Hagas bevarandeplan möjlig.

Men i kölvattnet fortsätter än i dag misskötseln av gamla hus, även om några ”räddas”. Som Kaptensgatan i Majorna, slutligen bevarad som ett skal för gallerierna. Eller Bangatan som tvångsförvaltats, fast om det blir restaurerat återstår att se. Och visst; kunde byggnadsnämndens ordförande Ulf Kamne berätta, fler hus har räddats på sistone: som Kinesiska muren mittemot Skeppsbron och några landshövdingehus i Gårda, men framtiden är inte helt säkrad där heller. 

Rivningsansökningarna landar, nu som då, på kommunens bord. Fastighetsägaren vill riva Kvarteret Röda bryggan på hörnan Brogatan/ Järntorgsgatan som är från 1850. Professor Ola Nylander tycker att alla gamla hus ska sparas och berättar från scenen hur han och arkitekturforskare Johan Linton nu försöker rädda detta skrymsle i Järntorgets själ. Först namninsamling och nu förslag på hur hörnan kan bevaras på ett ekonomiskt rimligt sätt.

Med förslaget visar de hur man kan bygga högt i ett renoverat kvarter, på ett för fastighetsägaren hedrande sätt och samtidigt få fram de åtråvärda kvadratmetrarna i boyta/kontorsyta. Förslaget innefattar en vädjan till kommunen att kompromissa; skippa kravet på boendegarage. Att ett ännu äldre tegelhus på flanken mot kanalen enligt förslag ska bevaras och byggas in i det nya, ser de som en skymf mot kvarteret.

Vid Masthuggstorget lite längre bort tänker kommunen kreativa tankar om kulturkvarter, som dock är svårt att få intressenter till. Under kvällen får jag också veta att på Smedjegatan 5 i västra Nordstan försöker hyresgästerna skapa opinion mot rivning genom att visa upp sin anrika hantverkar- och konstnärsmiljö.

Man tar sig för pannan. En fin blandstad byggs väl bäst i en delvis bevarad. Och fortlever med bra lokalhyror. Som Brogatehörnet, i dag en liten kulturoas i med reggae-soul-bok-kafé-stuk. Mitt i Järntorgets historiska miljö, som det förresten också finns stora, läs höga, planer för.

 

Rivningsansökan har inte lämnats in än men när det sker kan det ta något år för kvarnarna att mala menar Kamne, då det inte råder enighet i frågan. Den rivningsansökan som har lämnats in för Smedjegatan 5 gäller innerhuset ”mot” bevarande av huskroppen mot gatan. Men vi kanske räddas av en lågkonjunktur, pustar Caldenby.

En husägare kan stämma kommunen på ersättning för förlust orsakad av uteblivet rivningstillstånd. Kommunen kan i vissa fall inhandla hotade fastigheter. Kamne erkänner att politikerna tänker nytt och framåt men saknar en vision om bevarande och uppmanar publiken att lägga sitt Göteborgsförslag på kommunens webb.

Kommunen bör utarbeta en bevarandeplan för alla gamla hus istället för att passivt invänta rivningsansökningarna medan kåkarna förfaller.

Monica Bengtson